Gå direkt till sidans innehåll
OBOS Damallsvenskan
Frida Olsson

Det här borde inte ha sänts...

Hammarby vann damallsvenskan förra året efter nervkittlande dramatik. 

Men försprånget de skapat åt sig själva kommer ge fler titlar. 

Vem ska lyckas hänga med? 

Sveriges två bästa damlag just nu – Hammarby och Häcken.
Foto: Kenta Jönsson/Bildbyrån

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jaha ja, då var vi här igen. 

Snön har smällt, sånär som på någon hög i alla fall, knopparna på träden börjar tränga fram och gruset på gatorna har gjort sitt för nu. 

Halleluja. Moddiga trottoarer är man ofta färdig med efter ett par steg. 

Men, med andra ord går vi mot ljusare tider, vår och en ny säsong av damallsvenskan. Och ärligt talat, vem har inte längtat efter det?  

Förra året bjöd på sannslös dramatik in på sista spark, med ett Hammarby som vann borta mot Norrköping men tvingades vänta på Häckens match innan de kunde skrika ut sin glädje, det var pricken över i:et. 

Det var i mångt och mycket en helt otrolig säsong. Jag tippade på en av de jämnaste någonsin, och fick väl delvis rätt, för de där skikten av tabellen kom vi inte helt ifrån då heller. 

Och låt oss vara ärliga en gång till, det lär fortsätta se ut så i år. 

Mycket är egentligen Hammarbys och Häckens fel.  

Det som de två klubbarna håller på med drömmer andra om, men ingen klarar – än så länge – av att mäta sig. De är faktiskt inte ens nära. 

För när många klubbar har gnällt och varit beroende av pengar från EFD, elitfotboll dam, och det är vida känt att en rad klubbar kämpar hårt med ekonomin, en del håller sig kvar med näbbar och klor, tar Hammarby och Häcken saken i egna händer. 

Hammarby tänker inte vänta på de pengarna eller vara beroende av dem, inte Häcken heller för den delen. Hammarby är på flera sätt loket i damfotbollen.

Nej, det handlar inte om att de leder den framåt tack vare prestationer på planen och att de är regerande svenska mästare. Visst, de är en del av kakan, men sannerligen inte hela. 

Det finns ett helhetstänk i Hammarby, ett hållbart tänk som andas jämställdhet och framtidstro. 

Låt mig få plocka ner det till en liten, ytterst liten men i sammanhanget kraftfull detalj. När Hammarby presenterade sin sportsliga strategi inför årsmötet stod det under första punktens allra första mening: ”Vår vision är en resa mot en framtid där våra dam- och herrlag via ständiga framgångar i cup- och seriespel varje år får chansen att kliva in på de stora arenorna i Europa.” 

De väljer att skriva damerna först. Den lilla, lilla, detaljen säger något om allting. Och kom inte och säga att d kommer före h i alfabetet och sånt dravel. Det har inte stoppat någon tidigare. 

Så, de tar ansvar för sin egen satsning. Men det tar också ansvar för att finansiera den genom smarta och genomtänkta värvningar, där längden på kontrakten sticker ut. 

Emilie Joramo köptes loss från sitt kontrakt med norska topplaget Rosenborg. De hade haft ögonen på henne ett tag. Ett par minuter på en vattendränkt Kanalplan hintade om varför. Hon är 22 år och lär ge Hammarby ett rejält klirr i kassan. 

Köpa ungt, utveckla och sälja vidare ska på sikt ge muskler som utklassar alla andra och ge fler titlar. Fenomenet är sannerligen inget nytt för fotbollsvärlden, men bristen på det inom damfotbollen slående. Och med andra ord en guldgruva. 

Det är smart tänkt, men det är också ett sundhetstecken att man i samma veva har spelare som Jonna Andersson i truppen. Landslagsspelaren värvades hem, precis som Julia Roddar, men inte med en tanke att pengarna ska håvas in efter några år, utan för att ge stjärnglas, rutin och för att vara en förebild för de unga talanger de önskar utveckla. 

Check på den. 

Efter åren i Hammarby vet jag inte om ordet ”dålig match” finns i Anderssons vokabulär. Hon är ofantligt jämn och visat sig vara enormt viktig både på och utanför planen. 

Häcken jobbar på samma sätt, men en väsentlig sak skiljer dem åt. Publiken. Och det gör att Hammarby har två ekonomiska ben att stå på, något ingen annan kan mäta sig med. Men som alla borde sträva efter. Allra helst när pengar tycks vara en bristvara och EFD konstant kämpar med att hitta sponsorer. Lättare sagt än gjort, så klart. 

Men frågan är inte om, utan när det kommer ge ännu större utslag i en damallsvensk serie som fortsatt famlar lite efter en tydlig identitet i jakten på att hitta sin plats i fotbollsnäringen.

*******

Damallsvenskan 2024 kommer bli lika spännande och rafflande som förra året, så ta tipset med en nypa salt. Topplagen har rustat, nykomlingarna är erfarenheter rikare och mesta mästarna revanschsugna. 

Det lär bli kul i år med.  

Det här borde inte ha sänts...

1. Häcken

2. Hammarby

3. Linköping

4. Rosengård

5. Kristianstad

6. Vittsjö

7. Piteå

8. Djurgården

9. Norrköping

10. Örebro

11. Brommapojkarna

12. Växjö

13. AIK

14. Trelleborg

Det här borde inte ha sänts...

Smilla Holmberg, 17 år, Hammarby

Den snabba arbetsmyran gjorde avtryck redan förra året. Lär konkurrera ännu mer om ytterbacksplatserna. Given i ungdomslandslaget. 


Felicia Schröder, 16 år, Häcken

Andra året i seniorfotbollen, stora framgångar redan år ett. Hur många blir det nu? Beskrivs som en av Sveriges största talanger.


Ella Lundin, 16 år, Linköping 

Flyttades upp förra året. Mångsidigspelare som kan spela på flera olika positioner, duktig tekniskt och är mogen i sitt sätt att spela.