Det här borde inte ha sänts...
Förra året blev det varmaste året som hittills uppmätts. Den globala medeltemperaturen var 1,48 grader högre än förindustriell tid. 0,17 grader varmare än det tidigare rekordåret 2016 och snubblande nära den omtalade 1,5 gradersgränsen.
Och det dröjde inte lång tid tills den gränsen sprängdes. Redan när januari var slut visade data från EU:s klimattjänst Copernicus att den globala medeltemperaturen de senaste tolv månaderna var 1,52 grader över förindustriell tid. Nu har data för februari publicerats, och värmerekorden fortsätter. De senaste tolv månaderna var den globala medeltemperaturen 1,56 grader högre jämfört med förindustriell tid. Februari var 1,77 grader över det uppskattade genomsnittet för februarimånader 1850-1900.
Betyder det att Parisavtalet är kört?
Enligt Parisavtalet har världen enats om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Men i praktiken har det blivit 1,5 gradersmålet som fastnat i människors medvetande och det mål vi strävar efter.
Och de senaste tolv månaderna har vi alltså varit över detta. Men 1,5 gradersmålet baseras inte på den globala medeltemperaturen under enstaka veckor, månader eller ens ett år. Det handlar om en mycket längre period än så, tiotals år. Experterna tror att det kan ske någon gång mellan 2030 och 2050.
Men, det innebär knappast att vi kan fortsätta med våra höga utsläpp. Även om 1,5 grader skulle passeras, är det bättre ju närmre den gränsen vi hamnar.
Det senaste året har vi sett flera exempel på extremväder, som kan bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Långvariga värmeböljor, översvämningar och skogsbränder. Världshaven är rekordvarma. Även om naturligt förekommande väderfenomen som bland annat El Niño bidrar med en förstärkande effekt, är det våra utsläpp av växthusgaser som ligger bakom en stor del av uppvärmningen.
Somliga forskare verkar dessutom se tecken på att den globala uppvärmningen accelererar, men alla är inte överens om detta. Oavsett hur det är med den saken verkar de flesta forskare vara överens om att de vet tillräckligt om klimatförändringarna för att säga att läget är allvarligt och att det behövs åtgärder.
Ändå visar studier och rapporter att nuvarande löften och åtaganden är otillräckliga för att klara Parisavtalets mål. Det senast påskrivna klimatavtalet från klimattoppmötet COP28 nämnde förvisso för första gången fossila bränslen, men i mildare formuleringar än många önskat och med för många kryphål.
Klimatförändringarna innebär stora risker för ekonomin, för jordbruket och för naturen. Dessutom riskerar vi också vår hälsa. Klimatförändringarna är ett av de största hoten mot folkhälsan anser WHO, och redan i dag blir människor sjuka och dör. Men det förväntas bli värre med ett varmare och förändrat klimat.
Att agera mot klimatförändringarna innebär också en möjlighet att rädda liv, som WHO brukar påpeka. Men man kan också se det som att en oförmåga att agera innebär att man struntar i människors liv och hälsa.
2023 var det varmaste året. Hittills. Vad händer om även 2024 blir det? Och 2025? När blir rekordvärmen ett mönster tydligt nog för våra politiker att se?
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken.